Vecka 37 (36+2) sömnlös

Perfekt, efter att ha kämpat mot smärtan och legat vaken i två timmar utan att ha somnat så slumrar jag tillslut till. Vaknar efter 15 minuter av att jag kräks i munnen.. Jag orkar inte. Nu ger jag upp försöket till att sova denna natt i sängen, låter mannen som snart ska upp på jobb sova i lugn och ro. Kryper ner i mitt soffhörn med iPaden och hoppas få ihop iallafall ett par timmars sömn. Men det verkar ju inte direkt lovande.. Fan fan fan! Är så slut.. 

Kommentarer:

1 Langtarefterbarn:

Men usch din stackare!
Jag hoppas verkligen att det går över eller att bebis faktiskt bestämmer sig för att komma ut nu istället.
Tänker på dig!
Kraam

Svar: Jag hoppas också det. Det börjar dock övergå till att jag mer och mer tycker att det att det är dags för bebis att komma ut. Det är frestande att tänka så när man vet att de liksom är färdigbakade där inne.
Kram
Evelina

2 jonna:

önskar att jag kunde ge dig lite energi och sömn! håll ut, nu är det inte länge kvar innan våra små älsklingspojkar är här<3 :)

Svar: Spara den du, du kommer behöva den ;) Jag får hitta den får någon lagrad källa inom mig istället. Ja herregud, de kan verkligen komma närsomhelst helst nu, och samtidigt kan det dröja ett par veckor. Att inte veta när är så himla spännande och frustrerande på samma gång ;) <3
Evelina

Kommentera här: