varbarnlangtan.blogg.se

Det här med att vara gravid är verkligen en bergochdalbana. Fredagen var en riktig skräpdag. Mådde illa hela dagen, hade hantverkare här som fixade och levde om i badrummet. Ställde korkade frågor. Läkaren som lovat att ringa upp innan helgen gjorde inte det. Så när mannen kom hem från jobbet var jag helt utmattad, så han gav mig en puss och en kram som vanligt och jag bröt ihop i krokodiltårar. Och mannen förstod att jag behövde vila, han bäddade mer mig i soffan och där sov jag i två timmar.  Lördagen var bättre. Fick frukost på sägen av mannen och de underlättade illamåendet lite. Sen resten av dagen var hyfsad, fylld av illamående, men ändå hanterbart. Söndagen började däremot inte alls lika bra. Vaknade vid 07 i ren panik av kväljningar, fick springa upp på toan och kräkas. Somnade om en dryg timma efter det. Men hela gårdagen speglades av illamående. Trots det fick jag i mig den största middagen på säkert fyra månader. Kall mat funkar ju bättre, så mannen var iväg och köpte en pastasallad med kyckling från Wayne's, och jag åt säkert upp 2/3 av hela portionen. Fick såklart kämpa mot kväljningarna i 2 timmar efteråt, men det stannade i magen och kändes som en seger! 

Idag väntar jag på att läkarn ska ringa upp, som han tydligen glömde förra veckan. Så ni kan ju gissa om chefen är glad, min sjukskrivning gick nämligen ut igår!! Längtar inte efter att måsta ringa och prata med henne och be om ursäkt för hur det blev.. Men samtidigt är det ju inte mitt fel. Min läkare hade lovat att ringa i slutet av förra veckan, och han har förut ringt så sent som 17.00 på en fredag, så tiden gick i fredags och jag reagerade inte på det. Tänkte att han ringer nog snart. Och när jag väl insåg att han inte skulle ringa upp så var ju hälsocentralen redan stängd för helgen och det fanns ingenting jag kunde göra. 

Ny vecka igen, vecka 19, hur fasen kom vi hit?! Vissa morgnar när jag vaknar får jag panik och tänker att jag bara drömt alltihop, att de senaste fyra månaderna bara är en dröm och att vi inte alls väntar barn. Men så tar jag mig på magen, känner att den är hård och betydligt mer utstickande än i vanliga fall. Och så kan jag lugna ner mig lite. 

Nu ska vi se om jag inte kan få i mig lite frukost.