Vecka 23 (22+1)

Några dagar innan sista ultraljudet, när vi fortfarande inte visste om pyret var en han eller hon, så hade cubus 25% på ett helt köp på nätet. Både jag och mannen föll pladask för en baseball-tröja och sen hittade vi baseball-overallen och föll lika pladask för den. Då vi bestämde oss för båda, tröjan i storlek 68 och overallen i storlek 74. De de borde passa lilleman till hösten/vintern. Idag hämtade jag ut dem och de är minst lika snygga i verkligheten. Så nöjd med köpet, 211kr för båda två, det får man väl kalla ett kap? 




Vecka 22 (21+6) Magbild

Bild från denna morgon. Magen har inte växt så mycket de senaste veckorna. Men pyret är igång inne i magen dygnet runt, så det lugnar oron. 


Vill återkomma till mitt inlägg igår. Jag förstår att många av er säkert tycker att det är löjligt att jag blir besviken över att fortfarande ha -5,8 kg till min vikt innan graviditeten. Kanske är det löjligt. Kanske borde jag vara nöjd att jag inte gått upp 15kg. Jag vet inte. Men känslan i mig handlar om att jag är orolig att jag inte kan ge bebisen alla de näringsämnen och mat han behöver. Och ja, jag vet mycket väl och har hört det både från läkare och barnmorskor, att bebisen tar det den behöver. Men faktum är ju ändå att jag inte ätit vissa saker på över 5 månader. Och min kropp borde ju ha näringsbrist? Och då spelar det ju inget roll att barnet är en "parasit", den kan ju inte ta av näringsämnen som inte ens finns i min kropp.. Så jag förstår om ni tycker att jag är löjlig, men samtidigt hoppas jag att ni förstår att min oro inte egentligen handlar om vikten. Det är egentligen oväsentlig. Men jag ser den som ett bevis på hur mycket jag ätit/ kräkts. Och att bara ha gått upp 1,2 kilo av de 7kg jag gått ner, känns som ett misslyckande. Att den näring jag får behålla inte räcker till mig och lilleman. 

Nu ska jag göra mig i ordning, det vill säga dölja det bleka ansiktet med lite smink. Ska förbi på jobbet och lämna sjukintyg och hälsa på mina efterlängtade arbetskompisar. Ska försöka orka åka och handla efter det, så förhoppningsvis räcker orken. 



Vecka 22 (21+5) Läkarbesök

Detta skulle ha publicerats igår, men av någon anledning gjorde det inte det

Är lättad och besviken på samma gång efter läkarbesöket. Lättad för att läkaren höll med mig om att jag är för dålig för att börja jobba. Han "känner" ju mig, har gått till honom i dryga tio år. Så han vet att jag inte överdriver och jag vet att han tar mig på allvar. Idag ville han ta ett HB för att se så att det inte ligger lågt. Hade ju 134 på inskrivningen men det är ju massor med veckor sen nu. Så han förlängde min sjukskrivning till 15/1, och då är jag mitt i vecka 29. Så det känns skönt, att veta hur framtiden ser ut för några veckor framåt. Imorgon ska kg meddela det till min chef, få se hur lycklig hon blir. Jag skulle nämligen jobba både jul och nyårs i år, precis som förra året.. 

Nu till besvikelsen, passade på att väga mig, eftersom det är samma våg som kg vägt mig på under hela graviditeten. Vägde mig för 6-7 veckor sen, och hade då gått mer 7 kg sedan gravidstart, vägde mig nämligen två dagar innan min ägglossning, så vet ganska exakt vad jag vägde innan. Så klev på vågen idag men tron att jag gått upp minst 3 kg, maken trodde +4. Men endast +1,2kg visade vågen. 5,8 kg kvar till vikten vid gravidstart alltså. Det trodde jag inte.