Vecka 27 (26+1)

Tänkte det var hög tid att ge ifrån mig lite livstecken här. Det kommer en längre uppdatering efter mannens julledighet. Han är hemma tills 7e januari och kan vill spendera all tid jag har med honom. Så ni får komma lite i skymundan ett tag till. 

Allt är i alla fall rätt bra, kräkningarna har minskat, illamåendet är liiiite mindre förlamande och jag har tack och lov inte haft mer smärtor från njuren som krånglar. Så jag tycker mig ha det rätt bra ändå. Men som sagt, en detaljerad uppdatering kommer. Men just nu vill jag fokusera på mannen och mig, och bara ta det lugnt. Igår packade vi bilen efter att allt julfirande var över och åkte till stugan för att stanna här minst till i början på januari. Så välbehövligt för oss båda, så avslappnat och det finns absolut inga måsten här. Elda i spisen, laga mat när vi är hungriga och läsa/virka/se film/pussas/ta en promenad i halkan, ja då tänkte vi leva ett par dagar. 

Hoppas ni haft en fin jul och jag önskar er ett gott nytt år. Framför allt så önskar jag att 2014 blir ett bra år för alla ni som fortfarande försöker, som längtar efter miraklet. 

Uppdatering

Det kommer en mer detaljerad beskrivning av de senaste dygnen sen. Men tänkte bara berätta att jag blir utskriven från kirurgavdelningen, där jag legat sen ultraljudet av njuren igår på föiddagen. Får åka hem utan slangar (!) , mediciner och med en bild på bebisen från ett extra ultraljud som gjordes igårkväll. Halleluja! Nu ska jag fira jul! 

Uppdatering njurstensanfall

Fick åka hem strax efter 00 igår efter att ha varit på akuten sedan kl 18. Träffat 4 läkare och 5 olika sjuksköterskor. Fullproppad av morfinliknande mediciner för att ta bort smärtan. Blev fruktansvärt illamående av andra dosen och kände mig hög. Hela världen snurrade och det var en oerhört obehaglig känsla. Men det lindrade smärtan. Har nu varit vaken i drygt en timma, smärtan är tillbaka men inte i full kraft. Fick två doser av medicinen med mig hem, men ska köra bil runt 10 så kan inte ta någon. Har fått i mig två alvedon på morgonen, men det är mest ett försök att lindra huvudvärken som jag vaknade med. Ska iallafall på ultraljud av njurarna och urinledaren kl 10.50, då ska man se om det sitter fast någon sten. I fall det gör det så blockerar det njurens tömning och ett dränage måste sättas in, genom huden och ut med slangar på ryggen. För att tömma urinen den vägen.. Självklart tänker jag det värsta, 3 månader med en jävla slang ut på ryggen. Är det aldrig nog?!

Håll gärna tummarna för att ingen sten sitter fast och att jag får åka hem från lasarettet utan slangar!!