En annorlunda möte

Igår efter att mensen kommit så grät jag i nån timma I famnen på min sambo. Tyckte att livet var jävligt orättvist. Att det faktiskt var vår tur nu. Jag hade räknat att bebis skulle födas i januari och att det vore en så underbar start på nästa år. Nu blev det inte så. Vi får lägga den tanken bakom oss och hoppas på en februaribebis istället. 
 
Jobbade kväll igår på jobbet. Mötte då en patient, en man i 80 års åldern. Vi hade ett väldigt fint samtal om livet. Han berättade om sin tro på Gud. Jag lyssnade, frågade och vi hade ett fint samtal i ca 20 minuter. Innan jag skulle gå därifrån, så tog han min hand och sa: "Du får inte bli rädd nu, men jag känner något annorlunda med dig. Du är ett av Guds barn. Jag vet att du går igenom något väldigt tungt just nu. Men jag vet att det kommer att bli bättre, väldigt snart. Håll ut!" 
 
Jag är själv inte troende, eller jag tror inte på Gud. Men det samtalet gjorde mig väldigt berörd. Smög iväg och grät en skvätt på toan direkt efter. Kanske var det bara en slump eller finns det något i det. Jag vet inte, och kommer aldrig få veta säkert. Men jag vet att det är ett samtal som jag kommer att minnas för resten av livet.

Ge något tilbaka

Idag har vi varit på begravning för sambons farfar. I bilen på vägen hem så pratade vi om att det är dags för han eller hon som bestämmer över liv och död att sluta ta ifrån oss dem vi älskar. Det är dags att ge oss någon ny. Ett litet mirakel som vi skulle älska, mer än allt.
 
Jag har fortfarande väldigt öm i livmodern. Är uppsvullen över nedre delen av magen, som jag varit sedan jag tog Pergotime. Jag kan inte förstå varför. Igår tog jag första grav.testet, självklart var det negativt. Jag hade inte väntat mig något annat, hoppats såklart. Dels för att det är för tidigt för att testa. Enligt sjuksköterskan på barnlöshetsteamet bör min mens komma i helgen. Men också för att jag är helt säker på att mina smärtor i livmodern är något negativ. Har fortfarande fruktansvärt ont i brösten, vaknar mitt i natten av smärta när jag försöker vända mig i sängen.
 
Nu vill jag bara veta, har första omgången med Pergotime gett resultat? har ägget blivit befruktat? har det fäst? Blir galen på denna väntan!